# De Svenska Historiedagarna Author: Carmarino För den som är historieintresserad så anordnar den ideella föreningen De Svenska Historiedagarna en konferens i Uppsala den 30 september–2 oktober 2022. De har ett digert program, men många seminarier är parallella, vilket kan göra det svårt att välja. Här nedan presenterar jag några av de jag tycker låter intressanta, men det finns många fler. Hela programmet finns här: https://dsh.se/portfolio/2022-uppsala/ Två dagars föreläsningar och seminarier kostar 2 750 kr, 2 375 kr för studerande. Utflykterna dag tre kostar extra. Parallella seminarier Fredag 30 september 14.15-15.15 KVINNOR OCH KRIG UNDER VIKINGATIDEN Det vikingatida samhället vilade i mångt och mycket på organisation, identiteter och ideal som var formade av krig och konflikt. Krig påverkar alla, men har vanligen beskrivits som en aktivitet för män. Nya arkeologiska rön visar dock att den bilden behöver nyanseras. I gravmaterialet efter »the Great Heathen Army« finner man även spår av kvinnor – en känd krigargrav på Birka visade sig vara en kvinnas grav och ute i Europa behandlar historiska källor kvinnor med såväl politisk som militär makt. Vilken roll hade kvinnor i det krigarsamhälle som vi känner som vikingatiden? Föredragshållare är Charlotte Hedenstierna-Jonson, forskare i arkeologi vid Uppsala universitet och Statens Historiska Museer. SVARTA S:T BARTHÉLEMY OCH KOLONIAL GLÖMSKA Sverige blev en slavnation när den karibiska ön S:t Barthélemy togs i besittning 1785. Slavar och så kallade fria svarta var i majoritet ända tills det svenska slaveriet avskaffades 1847. Historikern Fredrik Thomasson, verksam vid Uppsala universitet, introducerar sitt arbete kring svensk karibisk kolonial historia med fokus på den svarta befolkningen. Forskningen bygger på det svenska myndighetsarkivet som lämnades på ön när Sverige sålde tillbaka den till Frankrike 1878. Arkivet finns nu i Frankrike, har digitaliserats och kommer snart att tillgängliggöras på internet. Projektet leds av Fredrik Thomasson, som berättar om arbetet med digitaliseringen och diskuterar skälen till varför Saint Barthélemys historia och det svenska slaveriet fortfarande är relativt outforskat. 15.45-16.45 DOKUMENTÄRFILMEN OCH DET NYA HISTORIEBERÄTTANDET Dokumentärfilm lämpar sig väl för att berätta om historia. I film kan man samtidigt kika ut över ett landskap och in i ett arkiv, få gamla föremål och dokument att mötas och »återvända« till platser de bär vittnesbörd om. Ljudupptagningar kan kopplas till historiska foton och gamla brev, fornfynd kan sammanföras med landskap. Ny kommunikationsteknik och ett digitaliserat kulturarv har förändrat våra möjligheter att berätta om historia, och även att leva oss in i enskilda människor i andra tider. Maja Hagerman, journalist, författare och filmare, belyser hur genren historisk dokumentärfilm utvecklas idag på biografer och på museer, inom turism, i skolor och lokalhistoriska föreningar. Hon visar även exempel från en universitetskurs som stärker filmberättande som kompetens hos dem som ideellt eller professionellt sysslar med kulturarv och historia. MISSVÄXT, HUNGERSNÖD OCH SVÄLT I EUROPA FRÅN MEDELTIDEN TILL 1800-TALET Befolkningen i det medeltida och tidigmoderna Europa drabbades ganska ofta av missväxt. Flera år av missväxt i rad ledde ibland – men inte alltid – till svält. Vilka faktorer gjorde samhällen i norra Europa mer eller mindre känsliga för hungersnöd? Vad för roll spelade oförmånliga klimatförhållanden respektive olika politiska och sociala faktorer för svält? Under de senaste två årtiondena har intresset bland historiker för missväxt och svält ökat kraftigt. Vi har nu ny, och mer nyanserad, kunskap om orsakerna till att svält ibland inträffade och om de konsekvenser som perioder av svält kunde få. Fredrik Charpentier Ljungqvist är docent i både historia och naturgeografi vid Stockholms universitet. 17.00-18.00 MATENS VÄRDE UNDER KRIG OCH KRIS Har du tvingats dricka kaffe av ogräs? Eller avstå från både kött och fisk? Har du grävt odlingslotter för att få mat för dagen? Så har folk måst göra under krig – även i Sverige. Under krig och kris ökar matens värde dramatiskt. Att rädda maten blir detsamma som att rädda människoliv. Matbrist ledde till stor oro i över hundra svenska städer mot slutet av första världskriget. I t ex Uppsala krävde 400 skoarbetare påbrödskort (extrakort för tungt arbete), då ryktet sade att polisen och vissa studenter beviljats det. I Tyskland, Österrike och Ryssland var bristen på mat en viktig orsak till att de tre kejsardömena störtades. Under världskrigen försökte man ta tillvara på allt och särskilda kokböcker lanserades. Vi kan lära en del av äldre generationers krigserfarenheter även i dag, när vi försöker begränsa matsvinnet eller om vi skulle drabbas av en stor el-, IT- eller militär kris. Författaren Folke Schimanski talar utifrån sin bok Mat – en krigisk historia, som spänner över flera krigförande och neutrala länder och som kan vara aktuell för utarbetandet av hållbara lösningar idag. UPPSALABOTANIKERN SOM BLEV VÄRLDSBERÖMD Uppsalas, ja Sveriges, mest internationellt kända person genom tiderna är utan tvivel botanikern Carl von Linné. Han systematiserade naturen, skrev mängder av böcker och sände ut sina lärjungar över världen för att samla fakta och fröer. Han var dessutom en av initiativtagarna till Vetenskapsakademien. Den ledande svenska Linnéexperten heter Gunnar Broberg, professor i idé- och lärdomshistoria, som 2019 utkom med en ambitiös levnadsteckning som redan betecknas som ett standardverk. I denna session samtalar Gunnar Broberg med sin förläggare Anders Bergman om Sveriges främste naturforskare genom tiderna. Hur tänkte Linné? Var fick han sina idéer ifrån? Hur såg han på sin egen betydelse? Parallella seminarier Lördag 1 oktober 9.00-10.00 ATT STÄDA VÅR BYGGDA HISTORIA Byggnader kräver underhåll för att kunna bestå. För större byggnader, som katedraler, kan det gå långt mellan de byggnadsvårdande insatserna. Men är det bara själva byggnaden som blir föremål för »städning«, eller är det även det den förmedlar av sin – och vår – historia? Uppsala domkyrkas omvandlingar genom tiderna och inte minst de omfattande restaureringsdiskussionerna under 1800- och 1900-talen är exempel på detta. Jakob Lindblad är universitetslektor i konstvetenskap vid Uppsala universitet och antikvarie vid Gotlands museum samt medförfattare i flerbandsverket Uppsala domkyrka, utgivet av Sveriges Kyrkor och Upplandsmuseet. Han inleder sin föreläsning med en övergripande presentation av domkyrkans historia och berättar sedan, med kyrkan som exempel, om hur restaureringar använts för att tillrättalägga vad arkitekturen berättar om historien. SVENSK IDÉHISTORIA Det går inte en dag, knappt en timme, utan att vi tänker tankar som har sina förutsättningar i åtskilliga generationer av människor som levat före oss – deras funderingar, erfarenheter, deras samtal och tankeutbyten. I detta föredrag berättar David Dunér, professor i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet och aktuell med en ny översikt över svensk idéhistoria, om Sverige, från istidens stenåldersmänniskor till den moderna tiden. Vilka tankar och idéer har människor i historien haft och vilka faktorer har förändrat deras sätt att tänka? Vad innebar introduktionen av jordbruket, runskriften, kristendomen, universiteten och tryckkonsten för människors tankar om sig själva, om naturen och om samhället? 11.45-12.45 STORT SMÅTT FINT OCH FULT – MUSEERNAS VIKTIGA SAMLINGAR De kulturhistoriska museerna, vad ska de vara bra för? Och för vem finns de? De tas ofta för givna, men ibland blossar debatten upp om deras uppdrag. Somliga museer har anklagats för att vilja tillrättalägga historien och för att utarma den expertkunskap som under lång tid byggts upp. Gullög Nordquist, professor em. i antikens kultur och samhällsliv, och tidigare museichefen fil.dr Katarina Ek-Nilsson samtalar med professor Olle Josephson, vice ordförande i Svenska humanistiska förbundet, om de fysiska samlingarnas betydelse och om vikten av att värna museernas kunskapsproducerande verksamhet. ARRANGÖR: Svenska humanistiska förbundet LYSANDE DAMER – HELIGA BIRGITTA, TRE DROTTNINGAR OCH KVINNLIG AUKTORITET UNDER SENMEDELTIDEN När Heliga Birgitta formulerade sin vision för en ny klosterorden på 1340-talet gav hon dess abbedissor en stark maktställning. Abbedissorna, menade hon, skulle vara klostrets »huvud och härskare«, liksom jungfru Maria varit drottning över apostlarna. Birgitta hade själv god kunskap om kvinnlig makt: hon var drottning Blankas förtrogna och kände andra kvinnliga makthavare väl. Föredraget kommer att behandla modeller för kvinnlig auktoritet under senmedeltiden, utifrån fyra fallstudier: heliga Birgitta samt drottningarna Blanka (ca 1320–1363), Margareta (1353–1412) och Filippa (ca 1394–1430). Docent Louise Berglund, universitetslektor i historia vid Uppsala universitet, har framför allt forskat om Vadstena kloster, om politisk historia och om kvinnlig makt under medeltiden och senare, och undersöker därtill antijudiska teman i senmedeltidens Sverige. 14.00-15.00 SILVERBIBELN – CODEX ARGENTEUS – EN GOTISK HANDSKRIFT MED MÅNGAHANDA BUDSKAP Den gotiske biskopen Wulfila översatte bibeln till gotiska på 300-talet, långt innan Hieronymus översatte den till latin. Han åstadkom därmed den första kända litterära texten på ett germanskt språk. Codex Argenteus innehåller den i särklass största bevarade textmassan av denna översättning. Den skrevs som en prakthandskrift för Theoderik den stores hov i Ravenna tidigt 500-tal och har sedan använts som symbolobjekt av olika makthavare och strömningar. Lars Munkhammar, tidigare förste bibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek, som i sin senaste bok Konungslig klenod skildrat Silverbibelns historia och symbolstatus, berättar om den sägenomspunna handskriften. SKEPPSSAMHÄLLET – RANG, ROLLER OCH STATUS PÅ ÖRLOGSSKEPP UNDER 1600-TALET Hopträngda på ett örlogsfartyg kunde det finnas flera hundra människor i många olika befattningar. Där fanns en mängd olika sociala grupperingar, yrken, förmågor och åldrar representerade. Ombord befann sig ofta såväl individer från samhällets absoluta elit, som människor från lägre samhällsskikt med ursprung i olika delar av det svenska stormaktsväldet, men även från områden utanför detta. Skeppssamhället var till många delar ett 1600-talssamhälle i koncentrat. Utifrån historiska källor, arkeologiska fynd, bildkonst och skeppsmodeller, kan vi komma närmare människorna på skeppen. Föreläsare är Patrik Höglund, fil.dr i historia och forskningssamordnande marinarkeolog vid Vrak – Museum of Wrecks. VENDELTIDEN VAR VIKINGATIDENS VAGGA Vikingatiden upplevs av många som ett våldsamt kaos, men i själva verket byggde samhället på en extrem organisationsförmåga. Redan under vendeltiden (550–800), hade nordborna byggt upp en framgångsrik handelsorganisation. Pälsverk fraktades på floder och kamelryggar ned till Kalifatet. Eliten levde ett liv i lyx. Man omgav sig med praktfulla vapen, elfenben från Afrika, röda granater från dagens Sri Lanka och glasbägare från frankerriket. Världen öppnades alltmer, skeppen fick segel och stora handelsplatser grundades i Skandinavien. Men varför förvandlades köpmännen i norr plötsligt till rasande kämpar? Kristina Ekero Eriksson arkeolog och vetenskapsjournalist, är aktuell med boken Vikingatidens vagga. 15.15-16.15 MUSIK SOM IN- OCH UTRIKESPOLITISK FAKTOR FÖR SVENSKA REGENTER 1490–1890 Musik har spelat en avgörande roll i maktlegitimitet, offentlig ritual och opinionspåverkan för svenska regenter åtminstone sedan senmedeltiden. Med avstamp i kända och mindre kända exempel kan vi belysa hur svenska kungar och drottningar samspelat med viktiga aktörer i musiklivet. Både in- och utrikespolitiskt blev musiken ett viktigt propagandaredskap för Sverige och dess regenter – ibland på ett sätt vi idag skulle kunna kalla »identitetspolitiskt«. I många fall har regenter med musikens hjälp skrivit historien om sig själva och sina företrädare, på ett sätt som påverkar vår bild av dem ännu idag. Mattias Lundberg, professor i musikvetenskap, Uppsala universitet, föreläser. 16.45-17.45 SIONS VISES PROTOKOLL – SANNINGEN OM MYTEN För drygt hundra år sedan översattes Sions Vises protokoll från ryska till en rad andra språk och trycktes i massupplagor. »Protokollen« spred effektivt myten om en judisk världskonspiration. Innan dess hade de fungerat som antisemitiskt propagandavapen i Ryssland och fram till 1945 ingick de i Tredje rikets litterära kanon. Texten är ännu idag central för nazister men även för radikalislamister och trots att den avslöjades som ett falsarium redan 1921 betraktas den alltjämt som sanningsenlig i antisemitiska kretsar. Protokollens ursprung, historia och funktion är av akademiskt intresse men ger också en inblick i antisemitismens, konspirationstänkandets och den våldsbejakande extremismens anatomi. Föreläsare är Kent Werne, journalist och författare, som bland annat skrivit de uppmärksammade böckerna Allt är en konspiration - en resa genom underlandet (2018) och Konspirationsfeber (2021). ARRANGÖR: Forum för levande historia Utflykter Söndag 2 oktober 8.30-16.00 TUSEN ÅR LÄNGS VENDELÅNS OCH FYRISÅNS DALGÅNGAR Färden går först till Gamla Uppsala där kyrkan från 1100-talet, det första ärkebiskopssätet, bor granne med de berömda gravhögarna från 500-talet. Guide under resan är arkeologen Kristina Ekero Eriksson, som varit informatör under de stora och resultatrika utgrävningar som genomförts där under 2010-talet. Efter ett kort stopp vid Valsgärde och det vendel- och vikingatida gravfältet går turen vidare till Vendels kyrka och Vendeltidsmuseet strax intill. Lunch intas i samband med ett uppehåll i Örbyhus, vars slott är mest känt som den olycklige Erik XIV:s sista fängelse. Därefter stannar vi till vid Tensta kyrka, uppförd under 1200-talet och en av de mest påkostade landskyrkorna i landet. Tegelkyrkan är rikt utsmyckad, berömd särskilt för kalkmålningarna av Johannes Rosenrod. Den sista stationen på färden blir Nortuna gård där Anders Sparrman, den mest vittbereste av Linnés lärljungar, växte upp. Här blir det möjligt att ta en kopp kaffe och besöka gårdens lilla ostindiska museum. Pris: 745 kr inkl. moms Söndag 2 oktober 9.00-14.00 HEMMA HOS BOTANIKENS FADER Strax utanför Uppsala ligger Hammarby, gården Carl von Linné lät uppföra på 1760-talet och dit han gärna tog med sina studenter på exkursion om somrarna. Förutom den präktiga huvudbyggnaden i två våningar och flyglarna byggde Linné också ett naturaliekabinett av sten som ännu står kvar. Efter visning i det stora huset, nu ett museum med både permanenta och tillfälliga utställningar, vandrar vi ut i de närmaste omgivande markerna, idag ett kulturreservat som har återställts till 1700-talets skick för att visa hur kulturlandskapet såg ut före 1827 års laga skifte. Kulturgeografen Clas Tollin, expert på Sveriges äldsta lantmäterikartor, berättar på plats om odlingsformer och gamla tekniker. Lunch serveras på Odingborg vid Gamla Uppsala högar. Obs! Rustika skor och kläder! Pris: 685 kr inkl. moms. ## Comment 1 Author: [Borttaget] Jag minns när vi läste svensk historia i skolan om trälar och digerdöden m.m för första gången. ## Comment 2 Author: Carmarino #1: Har inte själv så mycket minnen från historielektionerna faktiskt. Det jag kommer mest ihåg var i tredje klass när vi fick lära oss skriva runor. Tyckte det var jättekul, så jag skrev rätt mycket med runskrift då. Nu kommer jag inte ihåg några runor alls. 😊 ## Comment 3 Author: [Borttaget] #0 Något att se fram emot! 👍 ## Comment 4 Author: Carmarino #3: Ja, synd bara att det är i Uppsala. 😉 ## Comment 5 Author: [Borttaget] #4 Dom kunde ju ha som Arbetsförmedlingen. Digitala föreläsningar så man kan se dom på datorn eller mobilen. Men då får dom ju ingen cash förstås.. ## Comment 6 Author: Carmarino #5: Det går ju att ta betalt för digitala föreläsningar också. Tror att Släktforskardagarna gjorde det 2020 (eller om det var 2021 - eller bägge åren). Då kunde man antingen betala per föreläsning i realtid, eller en större summa där man även kunde se föreläsningarna under en månad efteråt. Praktiskt för då kunde man se även de som "krockade" med varandra.