Arkeologi iFokus

Arkeologi

Etiketter: forskningförhistoriadnaneandertalaredenisova
Läst 40 ggr
Carmarino
5

Svante Pääbo kartlade arvsmassan från Neandertalare – människornas utdöda släktingar

Som väl alla vet vid det här laget har Svante Pääbo fått nobelpriset i medicin eller fysiologi för denna forskning. Högst välförtjänt enligt mig. Kan inte tänka mig en mer värdig nobelprisvinnare.

Den moderna människans uppstod i Afrika för 300 000 år sedan. Neandertalarna utvecklades i Europa och Asien i minst 400 000 år – fram till för 30 000 år sedan. Grupper av Homo sapiens utvandrade från Afrika för ungefär 70 000 år sedan. Under tiotusentals år levde de samtidigt som neandertalarna i Europa och västra Asien. Frågan var om de hade samröre?

Det undersökte Svante Pääbo och hans forskargrupp. Kartläggningen av neandertalarnas dna gjorde att de kunde studera vårt släktskap med neandertalarna. Resultatet var tydligt: Neandertalare och Homo sapiens möttes, hade sex och fick barn med varandra. Genflödet från våra utdöda släktingar lämnade spår hos nu levande och har bland annat visat sig ha betydelse för människors försvar mot infektioner.

2008 hittades en bit av ett 40 000 år gammalt lillfingerben i en grotta i Sibirien. Den visade sig ha ett välbevarat dna, som Svante Pääbos forskargrupp analyserade. Arvsmassan visade sig vara olik all annan känd dna, både från Neandertalare och Homo sapiens. De hade upptäckt en helt ny människotyp!

Människan fick namnet Denisova (efter grotta fär benfragmenten hittades), och nutida människor i Melanesien och Sydosasien bär på det genetiska arvet efter Denisova-människorna.

https://www.forskning.se/2022/10/03/nobelpriset2022-svante-paabo


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Svante Pääbo gjorde vad ingen trodde var möjligt. Han kartlade arvsmassan från Neandertalare – människornas utdöda släktingar.
Fornöga
1
#1

För första gången har Svante Pääbos forskargrupp lyckats utvinna och läsa av mänskligt dna enbart från ett föremål som har burits av en individ för 20 000 år sedan, meddelar Vetenskapsradion (SR). Detta ur en tand som varit en del av ett så gammalt hängsmycke.


"Människan är motsägelsefull- vi söker oftast den lättaste vägen samtidigt som vi mår bäst när vi utmanar oss." (Emma Frans)

Ur en tand som varit en del av ett 20 000 år gammalt hängsmycke har forskare nu lyckats utvinna dna, så att de kan se vem som bar det då.Genom årtusenden ...
  • Redigerat 2023-05-11 07:18 av Fornöga
Carmarino
0
#2

#1: Tekniken går framåt hela tiden. Undrar vad man kan göra om 20 år?


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

Fornöga
1
#3

#2 Förslag från Stable Diffusion Online 😉:

tlf 029.jpg


"Människan är motsägelsefull- vi söker oftast den lättaste vägen samtidigt som vi mår bäst när vi utmanar oss." (Emma Frans)

Carmarino
1
#4

#3: De ser märkliga ut. 😁

För rätt många år sedan såg jag en film om hur ett forskarteam hittade en neandertalare infrusen i antingen permafrosten eller någon glaciär (minns inte vilken). De lyckades töa upp den och få liv i den. Spännande film, men rätt orealistisk tror jag.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ

[SolaH]
1
#5

Det här är hur intressant som helst. Nu är väl frågan hur neandertalarna dog ut som art.
Det finns ju olika hypoteser.
Dna tekniken utvecklas ,så om 20 år vet vi säkert mera.

Carmarino
1
#6

#5: Ja, det blir intressant att se om de kan få fram anledningen till att de dog ut. Tror inte att de blev utkonkurrerade av Cro Magnon-människorna. Dessutom är ju inte neandertalarna egentligen utdöda, eftersom deras DNA lever kvar i väldigt många av oss nu levande människor.


¡ɹnʇɐuƃıs ɯos uǝp ɐɥ ɥɔo uǝʇxǝʇ ɹäɥ uǝp ɐɹǝıdoʞ ʇʇɐ ɹöɟ ɹɐlʞ åsʞɔo uɐʇn ʇɹɐɯs ɐɹɐq ǝʇuı np ɹä ɹäɥ ʇǝp ɐsä1 np uɐʞ